Vår Inre Design är vägen till Självförverkligande

Det finns endast en enda sann magi i världen och det är något som flertalet på jorden är omedvetna om, inte känner till, dvs. magin om vem vi är och inte det vi tror vi är. Denna magi finns inbäddad i vår egen 4D (fyrdimensionella) subtila kropp som en åder och är rik på ädel kunskap och väntar på att bli upptäckt. När vi hittar denna magi och klarar av att bemästra dess makt, då plötsligt upptäcker vi livet. Äntligen kan vi leva vårt liv i storhet, i fred, harmoni, genom att följa vår inre design.

Vi föds alla som helt unika varelser, med helt unika kvaliteter, egenskaper, styrka och med ett helt unikt syfte.

Ingen kan tillföra världen just det som du är här för att tillföra. På så sätt är Du helt unik och oersättlig.

Men vad hände på vägen i ditt liv? Varför känns det för så många människor, att de har tappat bort sig själva på vägen?

Många ställer sig frågor om vad livets mening är?

Har jag något värde eller kan jag bara ersättas av någon annan? Är livet bara att slava åt andra, sova och ägna sig åt många oväsentliga nöjen?

Man läser också i nyhetsmedia, hör på TV, att människan kommer att ersättas av Artificiell Intelligens (AI, Robot), som är smartare än människan själv. Allt detta är bara spekulation.

Man skall inte tro på allt det som sägs.

Människan är den mest medvetna och intelligenta varelse inom skapelsen. Ingen inom de övriga tre naturrikena (mineralriket, växtriket, djurriket) är överlägsen människan när det gäller medvetenhet, erfarenhet, kunskap.

AI är en kopia av människan och den kan programmeras till vad som helst för att underlätta för människan inom olika områden. Men AI kan aldrig ersätta människan.

Kristus sade: Människan är skapelsens krona, dvs. att gud har skapat människan till sin avbild. Det betyder att grundarna som den jordiska människan kallar för ”Gudar” skapade mänskliga varelser som är utrustade med ett inre program som är likt grundarna. Människan kan själv skapa vad den vill så länge denne följer kosmos, universums, grundarnas lagar. Människan har getts möjlighet att kunna skapa artificiell intelligens (AI), för att få mer tid till sin egen kosmiska utveckling och forskning och låta andra slags uppgifter tas hand av AI.

Många ställer frågan, spelar det egentligen någon roll vad jag gör?

Hur kan livet kännas mer meningsfullt, givande och tillfredsställande?

Med få undantag upplever människan att någonting saknas i deras liv – men vad?

Dessa frågor är väldigt viktiga!

Det signalerar att vi upplever en saknad inom oss av något i vårt liv utan att veta vad?

Att vi kommer till denna punkt i livet är således något mycket viktigt och positivt, även om det kanske inte känns så i början, för det innebär att vi behöver påbörja en ny resa i livet, den viktigaste resa som vi kan göra.

Detta är “Resan inåt mot självkännedom”.

Redan som små barn utmanades och ifrågasattes vår individualitet och unikhet av välmenande föräldrar, skolan och omvärlden. Vi fick veta hur vi ska tycka, tänka och bete oss för att få uppskattning av andra, för att inkluderas i gemenskapen, för att få kärlek och för att vara en ”framgångsrik” människa.

Vi fick lära oss samhällets och omvärldens normer, värderingar och osynliga strukturer, och vi godtog dessa normer som ”vår” sanning, ”vår” referensram. Vi började på denna väg att kompromissa med vår egen sanning, vilket innebar att vi förlorade vår medfödda inre kompass, GPS.

Således har vår intellektuella kunskap lett till känslan att vi lever ett liv som inte är vårt eget, utan ett liv påtvingat av andra. Vi har förlorat den självacceptans och kärlek till oss själva, som vi en gång var födda med. Det är inte undra på att det inte är oss själva vi möter i spegeln på morgonen, utan en främling, en dubbelgångare.

Många av oss kanske aldrig kommer till det stadiet i livet, där de börjar se sina osynliga strukturer och börjar ifrågasätta dem. Detta trots att många känner att de inte passar in i de krav som ställs på dem i livet, att de inte är tillräckligt attraktiva, framgångsrika, vackra, smala, smarta, o.s.v., som egofixerade och maktbenägna individer har hittat på, att man inte kan leva upp till vissa förväntningar eller att man duger precis just så som man är.

Det finns ett slags upplevelsemässigt glapp mellan den man tror sig vara och den man ”borde” vara.

För många finns också en inre längtan att inte bara få uppskattning för det man gör och presterar, utan också för den man är. Bakom denna längtan döljer sig kanske inte bara en längtan efter att uppskattas för den man är, utan också en längtan efter att faktiskt leva som den man föddes till i all sin unikhet.

Trycket på människor att passa in i den artificiella samhällsstrukturen och vara som alla andra och inte ”sticka ut” är mycket starkt. Osäkerhet och en ibland, förlamande rädsla genomsyrar människor och samhället.

Vad vi behöver i denna värld, nu mer än någonsin, är människor som lever av sin inre styrka och unikhet, som kan uttrycka sin glädje och kreativitet och bidra med just det som ingen annan kan, till helheten.

Kanske är det snarare våra förväntningar, normer och referensramar som inte längre håller måttet och behöver uppdateras, då dessa gör att människor mår dåligt och tappar bort sig själva och sin unikhet?

Om alla människor levde i sin unikhet skulle dessa normer och förväntningar automatiskt falla bort.

//ENAREN (Unifier)