Sandor A Markus Självbiografi (Del 3 av 7)
Kristus sade: Så som du sår måste du också skörda, om inte i detta så i nästkommande liv.
Man kan inte skörda kärlek om man har sått hat. Man kan bara skörda resultatet av det man har sått tidigare. Inte ens utövare av Kristi lära följer Kristus budskap. De blinda leder de blinda. När människan förstår detta i sitt innersta väsen, då först kommer människan på allvar att börja intressera sig för livet och sin egen roll i skapelsen. Varje människa, oberoende av social status eller materiell tillhörighet står till svars för de tankar och handlingar som de hyser till sin nästa, till sin omgivning. Skadar man en medmänniska medvetet eller omedvetet, eller sprider osanning, lögner, blir man också baktalad och få lögner tillbaka.
Jorden är en planet bland myriader av stjärnor, planeter i hyperrymden där man skördar resultatet av sina tankar och handlingar. Jorden är en skola för oerfarna, okunniga, omedvetna varelser (själar).
På jorden finns människor som hör till lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet ur medvetenhetssynpunkt – på samma sätt som i en vanlig skola. Så länge vi människor inte har klarat av våra läxor i lågstadiet, kan vi inte förvänta oss att bli förflyttade till mellanstadiet. Så länge vi inte har klarat av mellanstadiet av medvetenhet, kan vi inte bli antagna till högstadiet. På så sätt är vi olika och fattar olika mycket av verkligheten.
Så länge vi inte frivilligt vill förändra vår attityd, vårt sätt, tänkande gentemot vår nästa, mot vår omgivning, får vi ta konsekvenserna av våra handlingar, antingen i detta eller i nästkommande liv. Dessa konsekvenser kommer till uttryck genom lidande, sjukdomar och misär av olika slag.
Ju mer orättvisa man utsätter andra människor för i egoistiskt, själviskt syfte, desto mer skapar man problem för sig själv.
Döden är inte någon befrielse från lidandet. Det är endast en återhämtningsfas mellan detta och nästkommande liv (tillvaro) på jorden.
Mellan våra jordeliv vistas vi i parallellvärlden, i någon av de subtila, astrala regioner på det 1:a kosmiska planet där vi får konfronteras med och ta del av det som vi har sått, gjort på jorden, för att därefter återvända hit och betala våra skulder till dem som vi är skyldig. På så sätt existerar varken rättvisa eller orättvisa. Vi skördar bara frukterna i detta liv av vad vi har sått i vårt föregående jordeliv. På så sätt utvecklas vi och skaffar oss nya erfarenheter. Förutsättningen är att vi inte fastnar och upprepar samma misstag i varje liv.
Kristus sade till den prostituerade kvinnan som församlingen ville stena: Res dig och synda inte mer. Den som är utan skuld får kasta första stenen. Detta kan vara bra att lägga på minnet när vi anklagar andra, varandra för samma misstag som vi själva har gjort.
Det är skillnad mellan kritik och konstaterande.
När vi kritiserar någon, då lägger vi lägre kvalitativa känslor bakom vår tanke.
Det finns ett ordspråk som säger: medan lögnen har hunnit till Bagdad (Irak), letar sanningen efter sina sandaler.
För att lära känna en människa så måste man avverka lika många steg i hans mockasin som han har gjort själv.
När vi konstaterar istället för att kritisera, då lägger vi inte någon negativ känsla bakom vår tanke.
Det har aldrig funnits någon Jesus (Yeshu) gestalt fastspikad på en träkors som har kunnat ta på sig människornas lidande på jorden och tagit ifrån dem det ansvar som vi var och en är skyldiga varandra.
Jesus korsfästelse är i första hand en symbolisk handling för själens, primäratomens (sonprincipens), själsatomens separation, utkristallisering och nedtransformering från dess virtuella, implicita (omanifesterade) tillstånd (fadershuset) 1:a Källan, Centraluniversumet, Sach Kand, till dess explicita (manifesterade) tillstånd, sinnevärlden, den materiella världen, Kal Purush, Lucifers, Jehovas, Brahmans, Allahs domän.
Korsfästelsen är i själva verket den omanifesterade Själsatomens, Själens separation från Urkällan, 1:a Källan och dess framträdande i 2:a Källan, Sinnevärlden som manifesterad form.
KRISTUS är symbolen för den UNIVERSELLA SJÄLEN, ENERGIOCEANEN AV SJÄLSATOMEN, URKÄLLAN, 1:A KÄLLAN, FADERSHUSET, SACH KAND, CENTRALUNIVERSUMET.
JESUS är symbolen för den INDIVIDUELLA FRÖATOMEN, SJÄLEN, SJÄLSATOMEN, SONPRINCIPEN (droppen av energioceanen).
DEN HELIGA ANDEN är symbolen för SJÄLSATOMENS, SJÄLENS nedtransformering (förening med sinneskraften), dess inklädnad i formen, materien.
Fadern (urkällan), Sonen (droppen, själsatomen) och Sinnesmaterian (formen) förenad, utgör det LIKSIDIGA KORSET, vilket var ESSÈRNAS, de fornkristnas symbol. Samma symbol finner man hos vissa primitiva naturfolk, eller i vissa utomjordiska rymdskepp.
Johannes döparen var den läromästare som förberedde vägen för den kommande Världslärarens återkomst.
Han sade: Den som kommer efter mig kommer att döpa i eld och inte i vatten.
Han visste att den kommande Enaren – Världsläraren kommer att döpa ”initiera” människan i solens tecken, till en högre kvalitativ medvetenhet, framför det lägre kvalitativa känslotänkandet, känsloviljandet, känslodyrkandet och tro som fortfarande dominerar större delen av den mänskliga rasen på jorden.
Under Fiskarnas Tidsålder utvecklades människans känslokropp: emotionalitet, känslotänkande, känsloviljande, framför förnuftstänkandet, vilket har bidragit till splittring, osämja, hat, krig, lidande av olika slag. Därför hör ”tro och idoldyrkan” till Fiskarnas tidsålder.
Religioner har huvudsakligen byggts på tro, idoldyrkan, på människans känsloyttringar framför förnuftstänkande.
Religion i sin ursprungliga form är en kosmisk lag.
Denna lag har blivit misstolkad, förvanskad på grund av människans begränsade medvetenhet, okunskap, maktintresse – kontrollbehov.
Under den nuvarande tidsåldern, Vattumannens tidsålder, kommer den jordiska människans förnuftstänkande ”intuitiva vetskap” att bli dominerande framför tro och föreställning.
Tro och vetskap måste integreras, förenas.
Enbart blind tro utan kunskap, erfarenhet kan inte leda människan ut ur mörkret, till en högre kosmisk medvetenhet.
Hjärtat (känslan) och hjärnan (medvetandet) måste vara i samklang (resonans) för att människan skall kunna fatta rätt beslut och handla i enighet med kosmos, universums lag.
Läs del 4: Min resa till Ecuador
Del 1: Sandor A Markus Självbiografi
Del 2: Enarens Framträdande i Norden
Del 3: Som du sår får du skörda
Del 4: Min resa till Ecuador
Del 5: Min Initiering av Maharaj Charan Singh Ji
Del 6: Jag uppnådde flerdimensionellt transcendentalt tillstånd
Del 7: Gud är Transcendentalt Ljud och Ljus
Postad: 2012-03-06 Senaste översyn: 2013-03-08
Citat:
”Döden är inte någon befrielse från lidandet. Det är endast en återhämtningsfas mellan detta och nästkommande liv (tillvaro) på jorden.
Mellan våra jordeliv vistas vi i parallellvärlden, i någon av de subtila, astrala regioner på det 1:a kosmiska planet där vi får konfronteras med och ta del av det som vi har sått, gjort på jorden, för att därefter återvända hit och betala våra skulder till dem som vi är skyldig.”
Jag skulle vilja förtydliga detta med att när man inkarneras här på jorden och åstadkommer handlingar som skapar obalans så lagras detta givetvis i jordens energifält och skapar obalans på jorden. Vid nästa inkarnation väntar dessa energier på den som skapade dessa och man har möjlighet att återställa allt till balans. Detta kan man göra bara där obalans skapades alltså på jorden. Jag ser inte detta som någon karma – något negativt men som en ypperlig möjlighet att medverka till den universella lagen om balans. Motsatta krafter strävar mot balans och där kommer det symmetriska korset som symbol i i bilden.